dahlstrommarna

Ja, nu är det bara timmar kvar av 2009. Ett år som har varit ett väldigt bra år tycker jag! Om jag ska summera det lite grann så måste det bli så här:

1 På första plats så kommer såklart vår lillkille,Charlie! Ett underverk som verkligen vill komma till världen och bli vår lillebror.


2 Som nummer två som kommer nog huset som vi har gett ett ansiktslyft med nu fasad och nya dörrar och fönster. Det blev så himla bra och vi får fortfarande höra en massa kommentarer av folk man knappt känner att det blev totalt olikt sig.

  

3 Jag måste säga att när min ena syster ringer och säger att hon är sååå himla kär, så toppar det nästan listan! Hon har träffat en man som verkligen är det hon har väntat på. Jag är så glad för hennes skull! Puss på dig!




Vad gäller det nya året som står och stampar, så hoppas jag det blir minst lika bra som detta. Förhoppningsvis så bygger vi ett garage och en altan till sommaren. Det är väl det sista i de stora projekten som vi har planerat. Sen till hösten så är det dags att skola in Charlie på dagis och jag ska börja jobba. Vi får väl se hur mycket det blir, men jag ser fram emot det i alla fall!

Jag önskar er alla, vänner och familj, ett gott slut på 2009, och ett underbart 2010.

Idag har vi varit inne igen eftersom det är så kallt. Imorgon kan vi nog gå ut för det skulle bli lite mildare. Liam och Denise började i morse att plocka fram allt de hade i sina rum och ordnade fika för alla sina gosedjur och dockor. Jag gick upp med lite fika åt dem och det blev uppskattat.


Jag tänkte samla vuxenpoäng idag och tog upp lite köttfärs för att göra egna köttbullar. Det är något som jag verkligen är kass på! Jag har prövat flera olika recept men det blir aldrig riktigt bra. Men... idag så fick jag till det! När jag stod där med massor av disk, kokt potatis som skulle bli mos, nygräddat bröd på köksbänken och köttbullar som skulle skakas i stekpannan så fick jag en flashback av mormors köttbullar med mos som hon gjorde så bra. Det luktade likadant i min panna som när hon stekte köttbullar.

Min mormor som kom till oss med buss från Grängesberg så vi fick åka in till Örebro för att hämta. Hon stod i köket i sin blommiga, hala klänning (om man satt i knät så halkade man av) och skakade stekpannan. Mamma fick rulla hennes tunna, vackra vita hår på spolar och så hade hon huckle på sig en hel dag. Hon ville inte sitta i soffan i tvrummet utan satt alltid på en köksstol. Hon sa inte så mycket utan mest bara -Mmmm!

När jag blir gammal vill jag också ha så fint hår som hon, steka lika goda köttbullar, och så vill jag lämna efter mig en känsla av mys, precis som hon.

Jag är väl en bit på väg nu då, när jag äntligen kan steka mormors köttbullar.

Igår kväll skulle jag ha några väninnor över på kvällen. Jag hade förberett i källaren och tänt både ljus och brasa. Mysigt såklart. Precis när barnen skulle gå och lägga sig så gick strömmen och vi tände ljus i hela huset. Det var ju kolmörkt annars. Liam tyckte det var för läskigt så han satt med mig nere i källaren och väntade på att strömmen skulle komma tillbaka. Han tyckte att det var så mysigt så han ville att hans nästa kalas skulle vara precis så, i källaren med tända ljus, brasa och fika. Nu satt han ju i pyamas så då gav jag förslaget att han skulle ha ett pyamasparty. Det tände han på direkt. Jag sa att då får du inte bjuda så många utan bara några. Han räknade upp några stycken och det blev 6 st. -Lika många år som jag är, sa han.... -Då kan vi ju ha ett sexparty, var nästa mening.... Snacka om att jag höll på att bita mig i tungan! Innan jag hann säga nåt så kom han ju på att han fyllde ju 7 nästa gång så det blev det ju inte så. Han hade ingen aning om vad han hade sagt, men kul var det!
 

Idag har det snöat hela dagen. Det verkligen vräker ner! Jag tog en promenad till ica och det var nyplogat.... javisst.... Det var träning att skjuta vagnen framför sig.

Mikael kom hem precis innan jag gick ut så han hade sopat rent, men det var lika mycket på gången i alla fall. Jag fick skotta när jag kom hem också. Fortsätter det så här så har vi en meter snö innan morgondagen. Härligt!

Jag funderar ibland på när man egentligen blir vuxen?! Är det när man flyttar hemifrån och har sitt eget näste att ta hand om? Eller är det när man gifter sig och får barn?

Jag är ju 37 år, men i sinnet så är jag inte mer än 25, kanske. När kommer man ifatt sin ålder? Är det på ålderdomshemmet när man sitter och väntar på att det ska bli mattdags som man har kommit ifatt?

Man talar ju om vuxenpoäng ibland, tex när man väljer parmiddag istället för party. Eller när man drar fram ett bonuskort på alla affärer och ska absolut ha den där extra kronan på kortet. Då undrar jag om man får avdrag på vuxenpoängskalan om man är barnslig? Då borde jag stå på plus minus noll i så fall. Men det är ju en bra siffra att sikta på i detta fallet tycker jag.

Idag när jag stod och stekte plättar till middag till de två stora barnen så var Charlie helt utsvulten. I alla fall så lät det så! Han skrek för allt han var värd. Denise prövade att "nappa" honom men hon gillar inte när han gallskriker så där. Då går Liam fram utan att jag sagt nåt och sätter sig bredvid honom och sjunger lite sakta och smeker honom på kinden. Visst blir han tyst då! Vilken brorsa alltså! Han är ju väldens bästa!

Efter att ha varit instängd i huset i flera dagar pga av extrem kyla så var det en befrielse att komma ut idag! Vi tog en promenad och jag hade kameran med mig för det är ju så gudomligt vackert när snön faller sakta och det stannar på träden!

De här bilderna är på midsommarstången som står vid hembygsgården. Fast egentligen kan man ju kalla det för midvinterstång!


  

Det här är vår väg, Röstavägen, när den visar sig från den bästa sidan. Eller visar sig nästan inte alls.



Ett självklart foto objekt när jag är ute och går; kyrkan som är så vacker, i alla årstider!


     

När vi kom hem från promenaden så hade pappa och de stora barnen varit till skogen och hittat en julgran, men när vi skulle in med den på kvällen så insåg vi att den får nog bli kvar ute och så tar vi fram plastgranen istället. Det var STOOR!

Den här helgen har vi nästan bara julpysslat här hemma. Barnen har gjort sitt pepparkakshus som vi skulle ha gjort för längesen, men det har inte blivit av. De fick välja vilket godis som skulle sitta på och så limmade vi med kristyr. De längtar tills att de får äta upp det!
 
Det var meningen att vi skulle hjälpas åt med julgodiset, men i slutändan så var det jag som stod där men förkläde på och sleven i grytan. Knäck, wienernougat och chokladnötgodis blev det.

Vi får väl se hur länge den här laddningen räcker! Gott blev det!

Mössan är klar! Jag som inte trodde jag kunde sticka, men det kunde jag visst. Riktigt snygg!

Kroppen lever sitt eget liv ibland... jag tänker på hur hjärnan kan ställa till med ens humör. Vissa dagar är det som om allt i min omgivning är emot mig, i mitt eget huvud. Det kan bara var en kommentar, en händelse eller bara vädret som gör så att min dag blir grå och trist och jag är på dåligt humör. Jag försöker att tänka possitiva tankar och tänka på allt fint som jag har; mina barn och familj, min mamma och Lasse, mina systrar och bygden jag lever i, men en sån dag så hjälper inte ens det???

En annan dag så kan allt vara hur bra som helst, den där kommentaren bara rinner av mig och det spelar ingen roll om det regnar och är grått. Om jag då tänker på allt fint jag har så fylls hela kroppen av en varm, ljuvlig känsla som jag önskar att jag kunde spara på i en liten burk och ta fram när den där trista, grå dagen kommer tillbaka.

Idag är en slags mellandag. Jag är lite halvhängig och trött, tror att jag håller på att få en förskylning, men det spelar inte så stor roll, för jag har det så bra!!!

Här kommer en liten bild på trion som jag älskar sååååå mycket!!!!!

Charlie tycker det är jättetråkigt att ligga på mage och träna ryggen, men jag envisas med att han ska träna i alla fall en liten stund varje dag. Det blir bättre och bättre för varje gång! Idag fick han sällskap av Denise och Zelda.

   

En vecka som den här är det fullt upp när man har barn! Det är luciafirande här och där. I onsdags så var vi i skolan när Liams klass hade jul/luciafest. De var superduktiga att sjunga! Liam och bästisen Daniel var tomtenissar.



I går fredag var det dags att fira på dagis. Denise hade fått låna farmors kaninpäls som hon hade själv när hon var barn. Hon var finast av alla! Dagis gjorde på ett nytt sätt i år; de samlade alla avdelningarna och hade ett gemensamt lussetåg utomhus. Hur mysigt som helst!

Idag är det lördag och då är det ju läge för lördagsgodis. Denise, Charlie och jag tog en tur till Idrebua för att inhandla diverse favoriter. Vi kom inte mer än utanför dörren till affärn förrän Denise ville ta ett smakprov. Klart hos skulle smaka! Vi har haft en mysig dag idag! Efter vår promenad så gick vi hem och åt lite mat och sen spelade vi lite Wii. Vi måste ju passa på när inte brorsan och pappa är hemma för annars är det de som spelar. De var uppe i backen och åkte skidor istället. Det var första dagen på länge som solen sken och temepraturen har krypit under strecket, och det var ett tag sedan. Så här vackert var det när vi kom mot kyrkan.

Igår när jag var och handlade så kunde jag inte gå förbi blombordet utan att lockas av alla julblommor. Jag bestämde mig för att göra en egen julgrupp. Det är första gången som jag prövar detta och det blev helt ok, tycker jag. Den innehåller 2 vita hyacinter, 1 julros, 1 murgröna och så den röda blomman längst upp, den vet jag inte vad den heter. Hoppas att hyacinterna blommar innan jul så man får känna doften och känna julstämningen som hör till!

Igår så slog vi ihop våra familjer och hade pepparkaksbak, jag och Maria. Jag hade gjort pepparkaksdeg för första gången i hela mitt liv, och det var ju superenkelt.

Man måste ju ha både hätta och förkläde när man bakar så det satte vi på barnen, men Maria hittade vi ingen hätta till, så hon tog lillasyster Ellas byxor. Gick ju det med!

Vi bakade och bakade tills barnen tröttnade, då tog vi över, vi mammor. Det blev stora hjärtan och små hjärtan, nallar, flodhästar, stjärnor, grisar och mycket mer. Några dekorerade vi som vi ska hänga upp. Blev riktigt fint, faktiskt!
     

De här tre tavlorna hänger hemma hos mig i mitt vardagsrum. Den första tavlan föreställer Hällebosjön. När jag var liten så var det alltid dit vi åkte och badade på somrarna. Vi barn satt bak i mammas "Tjorven"bil och ville bli så svettiga som möjligt innan vi kom fram så vi kunde springa direkt i badet. Hällebosjön är en pytteliten insjö med vatten som är svart som natten. Just åt det här hållet som är på tavlan badade man aldrig för där var det bara vass, och vackra näckrosor ibland.

Tavla nummer två föreställer Klingforsen här i Idre och det är mitt absoluta favoritställe här på jorden. Dit kan man åka och sätta sig för att hämta energi, eller bara för att lyssna på naturens kraft när forsen brusar fram i högsta tempo. På tavlan är det en liten avstickare på forsen där en bäck går in i skogen som man kan följa och fantisera om troll och vättar. 

Tavla nummer tre är hämtat från vägen mellan Idre och Norge, där man ser fjälltopparna i bakgrunden. När jag var liten så åkte vi till Norge ibland för att köpa champangebrus, choklad och diverse annat i Drevsjö handel. Det är skillnad idag, när norrmännen kommer till oss för att handla.

Alla dessa tavlor har alltså min mamma målat. Hon säger själv att hon inte är någon konstnär, bara för att hon målar av en bild, men man kan ju se med egna ögon att hon visst är en självklar konstnär!

Min mamma- konstnären!!

Idag tog jag en promenad ut på byn för att uträtta allehanda ärenden. När jag gick där med vagnen och Denise, så tänkte jag på hur livet skulle ha sett ut om vi inte hade valt att bosätta oss i Idre. Skulle vi ha bott kvar i Bålsta norr om Sthlm och ägnat helgerna åt shopping i alla förorters köpcentrum? Skulle barnen ha blivit statsungar som ville hänga på plattan sent om nätterna i tidiga tonåren? Inte skulle vi ha en icabutik tillsammans, jag och Mikael! Han skulle sitta på ett kontor i Kista och knappat på en dator dagarna i ända. Hade han tur kunde han få åka till Gtbg och jobba någon vecka om året. Vad skulle jag ha gjort då? Jobbet på briobutiken upphörde ju strax efter att vi lämnade storstan så där var det finito. Skulle jag ha jobbat på någon butik i Bålsta centrum och aldrig komma något längre? Eller dagis kanske? Det finns ju massor av dagis i Bålsta, kanske jag hade börjat där och fått vara ute med barnen hela dagarna, eller kanske i skolan?

Vilken tur att vi tog beslutet att flytta till denna väldigt vackra by i norra Dalarna! Livet kunde ju inte ha blivit bättre än så här!

     

Igår kväll hade vi glöggprovarkväll här hemma med personalen från Ica. Det är andra året i rad och vi får nu räkna det som en tradition.

Jag hade laddat upp med 5 olika sorter. Det var lingon-blåbär, choklad-chili, vanilj, vanlig glögg och en äppelmust som de kallade äppelglögg. Jag tror att nästan alla tyckte, förutom den vanliga glöggen, att lingon-blåbär var den som var bäst. Vi käkade vörtlimpa med julskinka, pepparkakor med ädelost och saffranskaka till. Mums!

Det som är mest konstigt, eftersom det var glögg köpt på ica, är att jag vaknade med sån huvudvärk?! Någon måste ha spetsat kastrullerna med starkare varor!!