Mina ungar!
Jag satt och gick igenom lite bilder från telefonen och kameran, och inser att mina barn är med nästan hela tiden. Här kommer några favoriter:
Den här är i somras när Liam gick ut förskoleklassen.
Det här är hemma hos mamma i slutet av juli, när Charlie tyckte det var såå roligt att krypa upp och ner, upp och ner för trappen på altanen.
Här är barnen med på ICA och vi plockar varor innan öppning en dag. De brukar tycka att det är så roligt att sitta i kassan och leka och här har Denise hittat Yvonnes extraglasögon som hon brukar ha.
Ja, vad ska man säga... klättra är det bästa som finns! Just det här trädet står i Oxberg.
Vi har 4 st gamla drickabackar som man kan ha mycket roligt med. Vid det här tillfället så lekte de vakt och satt och spelade nintendo vid trappen. En annan lek med dessa backar blev till en koja med filtar och trädgårdsmöbeldynor. Man har inte roligar än man gör sig...
Här är det två tuffingar som ville vara med på bild.
Den här är i somras när Liam gick ut förskoleklassen.
Det här är hemma hos mamma i slutet av juli, när Charlie tyckte det var såå roligt att krypa upp och ner, upp och ner för trappen på altanen.
Här är barnen med på ICA och vi plockar varor innan öppning en dag. De brukar tycka att det är så roligt att sitta i kassan och leka och här har Denise hittat Yvonnes extraglasögon som hon brukar ha.
Ja, vad ska man säga... klättra är det bästa som finns! Just det här trädet står i Oxberg.
Vi har 4 st gamla drickabackar som man kan ha mycket roligt med. Vid det här tillfället så lekte de vakt och satt och spelade nintendo vid trappen. En annan lek med dessa backar blev till en koja med filtar och trädgårdsmöbeldynor. Man har inte roligar än man gör sig...
Här är det två tuffingar som ville vara med på bild.
Vilka minnen??
I helgen har jag och barnen varit i Oxberg hos farmor och farfar. Det är så avslappnat där och man kan verkligen återhämta krafterna. Stugorna där ligger inbäddade av vatten och fårhagen. Går man ut tidigt på morgonen så ligger gräset i dagg och det ligger lite sömnig dimma över tjärn. I söndags så var det en sån underbar dag med bad, sol, bad, sol och lite fiske. Det är just fisket som jag funderar över...
När jag var liten så var det ju lite speciellt att ha lov från skolan och man skulle hitta på något kul. Mina äldre systrar fick turas om att vara en vecka hos mormor i Grängesberg och jag var så avundsjuk att jag aldrig fick det. Sen äntligen blev det min tur. Jag hade sett fram emot den magiska veckan som mina systrar pratat så mycket om. Min mormor bodde i en liten etta på andra våningen och utanför i området fanns det lite gungor och en sandlåda. Man fick spendera dagarna med att spela kort, lägga patiens, läsa, pussla och så hade hon en liten ask med ett slags träpussel som var lite klurigt. Ni kan ju förstå att de aktiviteterna blev gjorda på en förmiddag och så var man ganska uttråkat efter det. Det var inte så himla roligt som mina systrar hade sagt! Vet inte om jag var där en hel vecka men det var i alla fall roligt när mamma och pappa kom och hämtade mig. Som vanligt när man åkte ifrån mormor så skulle hon stå på balkongen och vi skulle vinka så länge man såg henne. Man visste att hon alltid grät lite när vi åkte, kanske av lättnad, kanske av sorg...
Nu när jag själv är mamma så undrar jag ibland vad mina barn kommer att ha för minnen från sin barndoms lov. Är det när de får vara i Oxberg med farmor och farfar? Farmor som mer än gärna tar barnen på en tur på tjärn med både metspö och nät i beredskap. I helgen var de ute, två timmar tror jag, sent på lördagskvällen, och sen på söndagsmorgon så åkte de ute igen för att ta upp nätet och inspektera fångsten. Det blev flera abborrar och någon enstaka mört. Liam var med och rensade fisk och sen på kvällen så åt vi glödstekt abbore med största njutning. ( ja det är klart, farfar ville nog hellre ha en färdigrensad fisk utan ben, men jag tror han tyckte det var gott precis som vi) Det är bara lugn och ro i Oxberg och jag vet att barnen älskar det, precis som jag.
Är det farmors fiskarglädje som de kommer att minnas när det blir vuxna och tänker tillbaka på sina somrars lov??
När jag var liten så var det ju lite speciellt att ha lov från skolan och man skulle hitta på något kul. Mina äldre systrar fick turas om att vara en vecka hos mormor i Grängesberg och jag var så avundsjuk att jag aldrig fick det. Sen äntligen blev det min tur. Jag hade sett fram emot den magiska veckan som mina systrar pratat så mycket om. Min mormor bodde i en liten etta på andra våningen och utanför i området fanns det lite gungor och en sandlåda. Man fick spendera dagarna med att spela kort, lägga patiens, läsa, pussla och så hade hon en liten ask med ett slags träpussel som var lite klurigt. Ni kan ju förstå att de aktiviteterna blev gjorda på en förmiddag och så var man ganska uttråkat efter det. Det var inte så himla roligt som mina systrar hade sagt! Vet inte om jag var där en hel vecka men det var i alla fall roligt när mamma och pappa kom och hämtade mig. Som vanligt när man åkte ifrån mormor så skulle hon stå på balkongen och vi skulle vinka så länge man såg henne. Man visste att hon alltid grät lite när vi åkte, kanske av lättnad, kanske av sorg...
Nu när jag själv är mamma så undrar jag ibland vad mina barn kommer att ha för minnen från sin barndoms lov. Är det när de får vara i Oxberg med farmor och farfar? Farmor som mer än gärna tar barnen på en tur på tjärn med både metspö och nät i beredskap. I helgen var de ute, två timmar tror jag, sent på lördagskvällen, och sen på söndagsmorgon så åkte de ute igen för att ta upp nätet och inspektera fångsten. Det blev flera abborrar och någon enstaka mört. Liam var med och rensade fisk och sen på kvällen så åt vi glödstekt abbore med största njutning. ( ja det är klart, farfar ville nog hellre ha en färdigrensad fisk utan ben, men jag tror han tyckte det var gott precis som vi) Det är bara lugn och ro i Oxberg och jag vet att barnen älskar det, precis som jag.
Är det farmors fiskarglädje som de kommer att minnas när det blir vuxna och tänker tillbaka på sina somrars lov??
